Upphovsrätt - Media som kultur

I perspektivet “multimodalt lärande” gör vi människor våra intryck, tankar och kunskap tillgängliga för oss själva och andra genom kommunikation. På så sätt får vi tillbaka information som används i kunskapsbildning. Från ett barns lärande av färdigheter genom utforskande och manipulation till en vuxen tänkande människas reflekterande och identitetsbildning.

Det vi upplever genom media är en del av vår kultur och formar referensramar för vad som går att kommunicera och vara greppbart för mottagaren. Den som pratar om en gammal nischad teknik (ex. betamax eller theremin) ger inte en vanlig mottagare något greppbart att resonera utifrån men kan mycket väl användas för att särskilja en expertkompetens i en subkultur. När en social grupp pratar om en ny film eller TV-serie på Internet förväntas alla deltagare vara insatta i handlingen direkt efter att nästa avsnitt visats, annars ställs individen utanför gemenskapen.

Med ett transmedialt berättande kan media engagera människor på ett helt annat sätt än vad som var möjligt för bara ett tiotal år sedan. En bok kan bli en film, som utvecklas till en TV-serie och en serietidning och ett datorspel, där nya berättelser återförs och skapar nya böcker och filmer. Genom deltagarkulturen på Internet i forum och webbplatser samlas fans och får direkt återkoppling på sina idéer och produktioner, oavsett tid och plats i världen.

Samtidigt är det ett samspel mellan publiken och medieföretagen. Det är vad publiken vill se som bestämmer vad som produceras och visas. Sviker publiken läggs en produktion ned. Tydligt är att mer deltagande tilltalar publiken ex. i “Idol”. Ett mervärde genom olika forum på Internet där fans kan mötas och diskutera innehållet tillsammans, uppmuntrar en deltagarkultur utan gränser.

TV-serien "Idol" är ett praktexempel på konsumentinriktad marknadsföring. Engagera publiken, tjäna pengar på röstning och släpp fysiska skivor "Just in Time" runt jul när konsumenten är mest benägen att köpa produkten. De har lite att jobba på med trovärdighet i demokratiska länder, de vägrar fortfarande släppa siffror på antal röster som skapar misstroende hos publiken.